KAMPANJERNA

”Bårdå ro’sch”

Schatå’ marrgå, Schatå’ motån’g råttschi’ld och Schatå’ lato’r. Ser det ut som rena snurren? Med det ökade intresset för vin avslöjas svenskarnas bristande kunskaper i främmande språk. Av det skälet inför Systembolaget 1958 en egen fonetisk skrift i prislistan.

Sortimentet i en systembutik har mer fantasieggande varubeteckningar än i många andra branscher. Ofta handlar det om person- och ortnamn från olika länder, förr främst Europa, numera världen över.

Med det ökande intresset för viner uppstår också ett nytt behov av att kunna uttala dryckernas namn. Det är långtifrån alla som har läst franska, italienska eller spanska i skolan.

Systembolagets chef, överdirektör Harry Älmeby, låter därför införa lätttolkade uttalsangivelser på de utländska vinnamnen i Systemkatalogen 1958.

Tekniskt är det ingen lätt uppgift. Olika experter konsulteras. Det är inte alltid person- och ortnamn uttalas enligt givna regler, utan de följer sina speciella undantag. Men grundregeln för Systembolaget blir att ange samma uttal som på originalspråket.

Själva skriften anpassas så att en person som har kunskap om svenska stavningsvanor direkt kan få en föreställning om hur ett ljudanpassat svenskt uttal av det främmande namnet låter.

Bör man acceptera att den kända champagnen Bollinger uttalas båll’inger, enligt svensk tradition, eller ska man hålla sig till det genuina franska uttalet bållinsché?

Därav kan nu kunder, restauranganställda och inte minst de egna medarbetarna få lära sig att Ch. Latour uttalas schatå’ lato’r, Ch. Mouton-Rothschild schatå’ motå’ng råttschi’ld och Ch. Margaux schatå’ marrgå’.

Frågetecken uppstår förstås. Bör man acceptera att den kända champagnen Bollinger uttalas båll’inger, enligt svensk tradition, eller ska man hålla sig till det genuina franska uttalet bållinsché?

Docent Claes-Christian Elert, expert i fonetik, tycker också att man gott kan hålla sig till svenska namn ibland. Istället för Mont Rouge skulle man kunna tala om Rött franskt lantvin. Castello del Monte kunde bli Vin från italienska bergsbyar, och Vino Tinto Espanol Spanskt rödvin. Och Bourgogne Vieux borde låta lika lockande under beteckningen Gammal burgunder.

Faktum är att några av 80-talets största säljsuccér blir viner under helt försvenskade namn, det vill säga lantvinerna, även om nog de flesta håller med om att romantiken som omger de utländska vinnamnen är mer tilltalande.

Fler artiklar om kampanjerna

KAMPANJERNA

Att prata om Systemet

”Operation vin”, ”Spola kröken” och ”Den amerikanske experten”. Genom historien har Systembolaget stått bakom en lång rad uppmärksammade…

KAMPANJERNA

”Operation vin”

Året är 1957 när vin på allvar ska bli en del av folkhemmet. Systembolaget drar igång en informationskampanj för att få svenska folket att lära sig…

KAMPANJERNA

Spola kröken

Få svenska informationskampanjer har fått ett sådant genomslag som Spola kröken. Men egentligen skulle kampanjen heta något helt annat.