Bildning och försäljning
Sedan Systembolaget grundades 1955 har man genom information och kampanjer försökt påverka människor att välja alkoholsvagare drycker. Ett utpräglat brännvinsland har gått i riktning mot vin och öl. Det har krävt ett medvetet folkbildningsarbete för att locka människor till nya val och hälsosammare vanor.
Fortfarande på 1950-talet lever den gamla brännvinskulturen kvar i Sverige. Motboken hade inte förändrat svenskarnas vanor i nämnvärd utsträckning och starkspriten är ett utbrett samhällsproblem.
Men när det nya Systembolaget grundas 1955 rivstartar också arbetet med att försöka utveckla en ny måltidskultur i Sverige. Tanken är att få fler människor att avstå från brännvinet och hellre prova vin. För många är det ett nytt synsätt att alkohol är en måltidsdryck som ska avnjutas i måttliga mängder.
Det är också en nyhet för de flesta svenskar att börja lära sig om vin och förstå hur olika viner passar ihop med olika sorters mat. På Systembolagets affischer kan man redan 1957 läsa att vissa sorters vin till och med passar till den traditionella julskinkan. Och samtidigt lanseras nya, alkoholfria drycker – goda val som inte innebär att man måste ge avkall på feststämning eller smakupplevelser.
Under årens lopp har Systembolaget tagit fram recept på kombinationer av mat och dryck och till och med prisbelönta kokböcker. Smakklockan som beskriver vinernas egenskaper är ett koncept som fått stor uppmärksamhet och som hjälpt många stressade kunder till ett lyckat dryckesval.
Men det räcker inte med att försöka förändra vanorna. Ganska snart inser man att ”frihet under ansvar” inte håller i praktiken. År 1957, två år efter öppnandet, förses systembutikerna med spärrlistor. Försäljningen måste kontrolleras. De lokala nykterhetsnämnderna kan besluta om att stänga av grova missbrukare och dömda langare från inköp. Det innebär att alla kunder måste kunna legitimera sig. Dessutom höjer riksdagen skatterna på alkohol kraftigt, eftersom konsumtionen gått upp rejält sedan motboken slopades.
År 1964 skärps legitimationsreglerna ytterligare. Nu måste man även ha ett foto på id-korten. Det går att få ett id-kort på Systembolaget, och en del butiker har till och med fotoautomater för att snabbt kunna ordna legitimation.
Och så finns den ”röda lampan” – en kontroll i kassan med en röd lampa som tänds slumpmässigt och väljer ut vissa kunder för legitimationskontroll. Men – kassören kan också själv tända lampan om kunden anses misstänkt.
Det växande stödet kan delvis förklaras med att kunderna blir nöjdare, inte bara med service och sortiment utan även med hur Systembolaget tar sitt samhällsansvar
År 1977 slopas röda lampan och spärrlistorna. Nu blir det istället obligatorisk legkontroll för alla under 25. Det är inte alldeles lätt att avgöra åldern, konstaterar butikspersonalen, som vid minsta tvekan ska begära att få se legitimation.
Systembolaget har i alla tider försökt ge bra råd till kunderna. Men EU-anpassningen på 1990-talet ger extra fart och kraft: nu handlar uppdraget mer än någonsin om att ge upplysning i tiden. Kunderna ska få bra service i butikerna, råd och tips. Och webben har fått ökad betydelse, dels för att söka efter vad man vill ha, dels interaktiva råd och förenklade sätt att beställa varor.
En mycket klar majoritet av svenskarna vill idag behålla Systembolagets ensamrätt på försäljning av starköl, vin och sprit. Stödet för Systembolaget har växt sedan början av 2000-talet. Tre av fyra svenskar står bakom monopolet.
Det växande stödet kan delvis förklaras med att kunderna blir nöjdare, inte bara med service och sortiment utan även med hur Systembolaget tar sitt samhällsansvar.
